Yes

Besvikelse, att vara besviken och inte sur även fast man har rätt till att vara det kan var sjukt jobbigt.
Känna sig sårad och sviken. Den skärande känslan djupt inne i bröstet, i själen. Det gör så ont. Men jag sa en gång, att jag aldrig mer skall låta någon få ner mig på knäna och må dåligt igen. Att ligga där sömnlös varje natt, ligga orolig och bry sig för mycket om personen, utan att någon ens är medveten om det.
Det ska inte hända igen och det kommer det inte, för detta är över helt enkelt. Punkten i slutet av meningen, finns inget som kan sägas eller göras som kan ändra något längre. Det är slut på detta, på oss, på tankarna, tanken av dig, tanken av oss, allt.

E.S