Safe and sound

Vet inte riktigt vad det är, eller jo jag vet. Men ibland vet man samtidigt inte. Saknar spänningen, nåt kul. Visst högsommar, kan inte begära om bättre väder här men samtidigt så sjukt tomt på något sätt. Just nu känns saker lite påtvingat, när man försöker ha kul, ibland när jag gör vissa saker dyker alla roligheter från studentperioden bara upp i huvudet. Den känslan är så sjuk på något sätt, fan vi hade så kul. Och det skrämmer mig faktiskt, för man undrar om man kommer ha så kul igen. Vilket man säkerligen kommer att ha men ändå.

Det är mycket frågetecken i detta skede, vad händer, vad ska man göra. Vilka är kvar, vilka går? Jag mår iallafall skitbra och på ett sätt är det skönt att gymnasiet är över. Dom känslorna sviktar lite. Det är saknat men när jag blickar tillbaka. Gymnasiedramat, känns verkligen som det är en gång och aldrig mer. Nu har man växt upp, allt detta med att testa sig själv vart man passar in, i vilket umgänge hit och dit och försöka lista ut vilka som är äkta och inte är så skönt att det inte finns som ett problem längre. Ta aldrig någon för givet, för dom du faktiskt haft med dig från början fast du kanske inte har full kontakt med är dom som inte lämnar dig. Dom är där och kommer fortsätta vara det om dom funnits där sedan år tillbaka.
Fan vänskap, betyder fan mycket. Det behövs, för själen, för självförtroendet och för samvetet. Äkta vänskap för mig är när man låter varandra vara den man är. Det ska inte behöva vara något påklistrat leende. Vänskap för mig är när man tillsammans tar sig igenom tuffa tider. En vän har rätt att veta när den gör något dåligt som bra, för det är då vänskapen växer. Enligt mig!

– E.S

 

 Saknar fan dessa grabbar!

10414877_4234945568560_7837873888829534980_n1486887_10152389117376387_4385515540666480437_n

 

 

1 Thought.

Kommentering stängd.