Det är dags nu.

Det är dags nu, att komma på fötter igen. Ta tag i saker som jag hela tiden har tänkt att jag behöver ta tag i men inte haft orken eller motivationen till att göra. Sluta se efter saker som fattas och istället se efter vad jag har just nu och hoppas på att det som fattas en dag dyker upp.

Jag vaknar varenda morgon med tanken “ännu en dag utan att något händer” , vaknar med den där tunga känslan av en ryggsäck fylld med tunga stenar runt min kropp. Kliver upp varje morgon, drar upp rullgardinen och tittar ut en stund, går in i badrummet och sköljer ansiktet med kallt vatten för att vakna till, tittar på mig själv och tänker. “Det här är jag, det här är vem jag är” och jag önskar att du var en del av mig.
Den där känslan av att man gör och försöker så mycket men utan några resultat, drömmer om något som man själv känner att det aldrig kommer ske. Samtidigt som man får den tanken så önskar man att man kunde bevisa vem man verkligen är och hur man verkligen är, men inser att man inte kommer få den chansen men ändå så slutar man inte drömma.
Jag känner att allt detta tänkande tröttar ut mig, antar att det kommer sådana perioder då allt bara är dystert. Det kommer nog en dag då jag också får pussa och älska en tjej. En dag då allt bara flyter!

Hade utvecklingssamtal i skolan här om dagen, vilket gav mig lite av en nytändning. Min mentor berättade för mig att jag var riktigt duktig med det jag höll på med och att jag var en glädjespridare, han berätta för mina föräldrar vilken duktig son de har och hur jag alltid ställer upp vid behov. Dom orden fick mig att tänka om, fick en slags bekräftelse att jag gör något bra, att jag faktiskt påverkar andra runt om mig vilket jag verkligen tycker om, älskar när man kan bidra med glädje och få andra att må bättre.
Måste säga att min mentor är den bästa jag någonsin har haft, han ställer upp för en och jag ställer upp för honom vilket bygger en god relation både på lektioner och på raster, hela klassen är ett härligt gäng.  Har även startat ett akustiskt band med Claes och Sorin, två riktigt sköna vänner som verkligen är hur jävla bra som helst, ser verkligen fram emot de planer vi har satt!

Det är dags nu!