De var din granne – nu din fiende

Året var 1992. Det var folkomröstning i mina föräldrars hemland Bosnien och Hercegovina hur vida de skulle bli ett självständigt land från dåvarande Jugoslavien. Efter Sloveniens och Kroatiens utträdande från Jugoslavien under 1991 var de till sist Bosniens tur.

Nationalism trädde fram, din granne som var född i Bosnien med katolsk religion såg sig som kroat. Den bosniske födde ortodox såg sig själv som Serb. 1 år innan samlades grannskapet på fest, skålade med varandra och älskade varandra. Religion? Vi älskar varandra ändå. Oavsett om man var muslim, katolik eller ortodox.
Eftersom de ortodoxa såg sig själva som serber så bildade de pakt med Serbien. De stackars muslimerna i Bosnien var chanslösa. Hundratusentals oskyldiga civila Bosnier miste sina liv i massaker. Varje dag hörde man att en ny granne hade mist sitt liv. Din dåvarande bästa vän blev din fiende. Han som tidigare ville rädda ditt liv ville nu ta ditt liv.  Allt detta p.g.a politik  och religion?!

Allt detta är en kortfattad inblick i varför jag så mycket avskyr politik. Och varför vi unga bör hålla oss undan när det gäller att diskutera politik med varandra. Eller alla överhuvudtaget. Låt politikerna debattera med varandra. Du behöver inte säga på sociala medier vilket det rätta valet är, HÅLL DET FÖR DIG SJÄLV. För någon annan kanske det inte är det rätta valet. Alla har sin rätt att rösta och tycka precis vad de vill. Men när någon får för sig att en sak är rätt och samtidigt säger att ”Vi tycker olika”. Säg då inte att bara en sak är rätt, utan vad som är rätt för dig om något.

Mina föräldrar kom till Sverige tomhänta utan några pengar i fickorna. Min mor torkade spyor på krogtoaletter för 20kr i timmen när hon kom till Sverige som 25-åring. Hon var tvungen att försörja sin son (min broder), samtidigt som hon inte fick tag på pappa som befann sig i kriget i hopp om att det skulle ta slut så man kunde leva ett normalt liv där igen. Men landet gick i spillror, det fanns inget att gå tillbaka till. Det enda valet var att komma till Sverige, återförenas med sin fru, sitt barn och börja ett nytt liv. Utbilda sig på nytt och bli framgångsrik.
Jag blir så stolt när jag brukar ta en tur genom alla tanker och tänka på hur jävla bra mina föräldrar har lyckats. Utbildat sig båda två, de har båda fantastiska jobb. Bil, villa och framförallt sin familj kvar. Jag försöker måla upp en bild hur jag skulle kunna fly från mitt hemland Sverige och starta ett helt nytt liv utan mina nuvarande vänner? Bara tanken skrämmer mig. Så starkt gjort!

Ni anar inte hur mycket jag ryser till varje gång någon börjar prata politik eller börjar säga något som jag instämmer på kroppsspråket fast jag egentligen inte lyssnar på. Och att det idag finns ett parti i riksdagen som påminner om exakt det som fick Bosnien att förstöras och mördas under 90-talet skrämmer mig. Mina föräldrar vet, dom har varit med om det. Jag tror inte ens jag behöver nämna partiets namn.

Det känns lite som att många ska rösta på ett visst parti bara för att det är lite som en ”trendgrej” och inte för att dom tycker så. Det är synd. Rösta det som är rätt för dig.

– E.S