Jag önskar att man kunde börja om och ändra allt som har gått fel, ni vet den där känslan när man bara vill radera allt, men samtidigt inser man: Skulle jag vara den jag är idag om det inte vore för allt som har skett genom åren?

Jag saknar en person, en person som jag nog har insett att hon aldrig kommer att komma tillbaka, allt vi sa och pratade om måste bara ha varit ett par ord och en dröm.
Jag blev sviken, vilket är det värsta jag vet. Tiden läker ändå sina sår.
Det var hon som fyllde ut mina tomma hål. Det var hon som fick mig att må bra när jag var nere och behövde ett leende på läpparna.
Fan alltså, hur människor bara kan glida ifrån varandra så lätt.
Sjukt egentligen när jag kommer och tänka på människor man har varit så bra vän med, nu hälsar man bara och ses aldrig.
Jag skulle så gärna vilja veta vad det är som gör så att det blir så, har det blivit för mycket av båda, har man tröttnat?
Något måste fattas.

När ska vi männsikor sluta hata folk man inte vet något om? När ska vi människor sluta ha fördommar? När ska vi folk bara acceptera varandra oavsett vad..? Självklart finns det undantag.

Nej nu ska jag somna till denna. Peace

– Emir Sehalic

Du kanske tror att du vet vem jag är?

Jag skulle beskriva mig själv som en ensamvarg.
Jag kämpar i det tysta men visar det aldrig. Jag är otroligt skämtsam och gillar att skoja till det när jag är med mina vänner, drömmer stora drömmar och hoppas att de en dag ska gå i uppfyllelse så jag aldrig mer behöver bo här. Jag hatar falska människor, jag har gjort misstag i mitt liv som jag mått så dåligt över att jag gjort att jag nästan är glad över att jag har gjort dom för att jag har tagit så god lärdom av dom. Misstag kommer alltid att ske, men inte samma. Jag respekterar alla människor, men jag tål inte folk som inte visar respekt tillbaka. Jag är rak och ärlig. Jag älskar att göra människor i min omgivning glada och har enda sedan jag var liten tyckt om att göra någonting bra för någon.
Ibland önskar jag att jag inte fanns, fast inser snabbt att dom tankarna bara är skit. Jag har haft döttsångest sedan min farfar gick bort 2010, men jag försöker jobba bort det.
Jag har alltid önskat att någon kunde förstå hur mina tankar i huvudet gick, så att någon skulle kunna förstå mig.
Jag har två underbara föräldrar som har lärt mig meningen med livet, två föräldrar som har funnits där när jag mått som sämst men samtidigt skällt ut mig när jag har gjort saker som inte är okej, och jag är glad för det.
Jag har en fantastisk bror som alltid har ställt upp för mig, och jag för honom.
Jag fick en blodpropp den 20:e Februari i ljumsken på min brors födelsedag som förändrade mitt liv på en dag och jag vet ännu inte om jag är frisk.
Jag hatar svikare.

Jag är envis, oftast. Jag hatar när någon säger något som jag bara vet inte är rätt, men jag hatar när jag inser att jag själv har fel. Jag har sjuk vinnarskalle.
Jag tror på kärlek vid första ögonkastet. Jag tänker på kärleken varenda kväll jag går och lägger mig.
Jag vill uppleva kärleken.
Jag har de bästa vännerna man kan tänka sig att önska, ni vet vilka ni är.
Jag saknar tiden då jag gick i nian och nära vänner från den tiden.
Jag röker inte, jag dricker inte. Jag känner bara, varför ska jag? Har inget behov av att dricka, det kommer komma en dag då jag väl dricker men jag känner ingen som helst anledning till att tvinga mig själv till att göra det just nu.

Jag önskar att dagens samhälle inte behövde vara så jävla osmart, falskt och otroligt korkat. Känns bara som att vi far åt helvete, och folk som säger att blogga är töntigt. Jag är säker på att varenda jävel som säger det själv vill ha en blogg, men vågar inte.
Jag har det bara som ett sätt att skriva av mig på, jag måste göra det helt enkelt.

Jag fattar inte varför jag skriver detta, men jag orkar bara inte ha dessa tankar i mitt huvud. Detta kanske anses vara en negativ sida av mig, men alla har vi dom.

Peace.

  – Emir Sehalic

Vad är kärlek?

Kärlek är framför allt för mig något som bara måste finnas oavsett hur jobbig den än kan vara, kärlek måste inte vara ett förhållande. Kärleken till sina nära och kära kan var bland det bästa, det är då kärleken är som bäst. Kärlek kan vara knepigt, speciellt om man vill finna den, men aldrig lyckas.

Kärlek blir jobbigt när man är desperat letar efter den, kärlek kan skära en i bitar men den kan samtidigt läka alla sår. Kärlek kan vara livsavgörande, kärlek styr det mesta!

Man har en flickvän/pojkvän som man säger sig älska, när det sedan tar slut så hatar man personen av ingen anledning alls, konstigt va?
Jag har själv aldrig fått uppleva den där riktiga kärleken med en tjej, men jag slutar aldrig hoppas även när man verkligen känner
”orka det här..?”

Jag har många vänner som brukar vända sig till mig om de behöver prata och nästan alla jag pratar med är rädda för att bli sårade. De litar inte på kärleken. Men ska man verkligen gå omkring och oroa sig över att bli sårad? Då kommer man ingenstans, kärleken är ett spel som man måste våga gå in i och ta sina risker, klickar det så är det helt underbart. Kärleken är den finaste känslan man kan ha men kan samtidigt vara den värsta.

Just be yourself i alla lägen, och ärlighet varar längst!

Bara något jag kom och tänka på så där. Peace

    – Emir Sehalic

Polo-tröjor ralph lauren säkert samma märke (ingen aning), morris? Allt vad de nu heter, alla de där märkeskläderna som jag inte kan ett skit om. De är säkert jättesnygga, liksom dom måste ju vara det eftersom alla slösar hälften av sina föräldrars löner på att köpa skiten, ska jag vara ärlig så tycker jag det är skit. För mig är allt det där bara ett sätt för att försöka att passa in. Det är status enligt folk, skjortan med en ful liten häst på är helt plötsligt snyggare än den utan och man är mer värd som människa, funny.. huh?
Ärligt blir less, dagens samhälle handlar om att passa in och försöka duga känns det som, folk umgås för att utnyttja. Jag skulle kunna köpa alla dessa kläder om jag så ville. Jag har gott om pengar, men varför skulle jag? Det är inte ens snyggt, gå omkring som en sjöman från 30-talet.

Åter till att passa in och känna sig utnyttjad. Hur skall man veta vilka som verkligen är dom som inte bryr sig om status och att passa in? Det är dom som alltid har funnits där och är villig att betala en restaurangnota utan att låta dig göra det om du skulle gå och bli rik imorgon. Det är dom äkta.
Skulle jag gå och bli världskänd då skulle det nog betyda för den ena och den andra hur det var med mig, sjukt hur jag kan störa mig på mänskligheten. Jag säger inte att alla människor är så här, vill bara förklara hur vissa sidor av dagens samhälle ser ut, kommer inte ha mindre respekt för de som föredrar dessa kläder, utan försöker bara få fram hur det egentligen är och alla vet det nog.

Det ska inte spela någon roll hur folk ser ut eller hur folk klär sig. En människa med ett gott beteende blir tusen gånger vackrare, klokare och mer uppskattad, enligt mig i alla fall..

————-

– Emir Sehalic

Dream Big!

Alla har rätt till att drömma, oavsett hur dum dröm man har och hur overklig den än låter så ska man inte låta någon förstöra den drömmen. Utan drömmar skulle inte världen ha det som är bra just nu. Låt aldrig någon säga att du inte kan göra något. Om du har en dröm, skydda den! Folk kan inte göra något själva och sedan säga att du inte kan göra det. Om du vill ha något, gå och hämta det!
Vill du bli advokat, bli det! Vill du bli kock, bli det! Vill du ha den där drömtjejen du alltid drömt om, go and get her!
Jag har själv gett upp hoppet om att inte kunna spela och träna som förut, nu fan ska jag snart göra det och det är med vilja och passion!
När någon säger att du inte kan, ta det som motivation. DU kan! Alla kan vi om vi bara vill, vilja och hårt jobb ligger bakom lyckan!

Dream big!

The one and only, Will Smith förebilden!

– Emir Sehalic